Abisko 2003 - Dag 3

Onsdag 16 juli, Unna Allakas - Riksgränsen, 30km

Vi steg upp tidigt eftersom det var en lång sträcka att gå. Enligt stugvärden var det en av dom finaste vandringslederna i Sverige och skulle ta 10-12 timmar. Det visade sig ta längre än så, men visst var det fint.

Det första vi gjorde på morgonen var att klättra från 698 till 1053 meters höjd, det var inte så brant stigning. Vid Valfojåkka fick man vada över. På kartan finns tre vad-allternativ utsatta, det sydligaste är kort men djupt, det mellersta är lite längre men inte så djupt och det nordligaste är tydligen inget bra alternativ. Vi vadade över nedanför vindskyddet, öster om sjön 946. Sedan gick färden vidare över stenig terräng, dom sista 5 kilometrarna fram till Stuor-Kärpel var mycket besvärliga och tog lång tid att avverka. Det här är den värsta terräng jag har färdats i, det var stora stenar som man fick klätra över.

På höjderna strax söder om Stuor-Kärpel fungerade mobiltelefonen så vi kunde ringa hotellet i Riksgränsen och be dom lägga ut vår nyckel om dom skulle ha stängt innan vi kom fram.

Efter Stuor-Kärpel gick det mycket lättare. Värt att notera är ett vad drygt 1 km norr om Stuor-Kärpel, men det var inget större problem. Sedan på den norska sidan av gränsen var det en ravin som var lite otäck att passera, då är det bra att ha en vandringsstav som stöd.

Så här i efterhand kan vi konstatera att det här var en alltför lång dagsetapp, ska du gå den här leden kan det vara klokt att dela upp den på två dagar och tälta i närheten av Stuor-Kärpel.

[Dag 3]